Fatigue Management: En sex-veckors kurs för att lära sig hantera fatigue i sin vardag : [Svensk version 1.0 av Managing Fatigue – A six-week course for energy conservation]

Den svenska versionen av manualen till Fatigue Management-kursen har översatts av Eva Månsson Lexell och Lena Haglund. Kursen ingår i Nationella riktlinjer för vård vid Multipel skleros och Parkinsons sjukdom (2016) och riktas till personer med MS-relaterad trötthet. Beskrivningen av hur kursen ska genomföras har översatts i sin helhet, med endast ett fåtal kulturella anpassningar. Manualen har inte genomgått någon uppdatering sedan 1995, då den ursprungligen publicerades, och därför gjordes även några uppdateringar i introduktionsavsnittet. Dessa uppdateringar har genomförts av Tanya Packer, professor vid Dalhousie University, Nova Scotia, Kanada som är en av upphovskvinnorna till manualen. I övrigt fungerar manualen bra i praxis, särskilt mot bakgrund av att vetenskapliga studier visat på dess effekter. Under hösten 2016 har en prövning genomförts av den svenska versionen. Åtta arbetsterapeuter har genomfört en kurs vardera med ca 5–9 deltagare. Därefter har de lämnat synpunkter på kursens upplägg, innehåll och så vidare, både i en enkät och under en gruppintervju. Prövningen visar på vikten av att kursledaren är insatt i och känner sig bekväm med manualen. Man kan därför behöva återkomma flera gånger till Introduktionsavsnittet i manualen. Där förklaras exempelvis den teoretiska grunden till varför man valt att låta tillfälle 3 innehålla två så skilda områden som Kommunikation och Kroppens mekanik. Introduktionsavsnittet ger en förståelse för hur bearbetning av dessa två områden samtidigt ökar sammanhållningen i gruppen. Eftersom manualen inte har uppdaterats kan det också upplevas som att visa områden saknas. Framför allt har prövningen visat att den kognitiva aspekten av fatigue behandlas relativt sparsamt. Som kursledare kan man välja att anpassa kursen till de kursdeltagare som ingår i gruppen och då kan man välja att lägga in ett föreläsningsmoment och diskussion om hur kognition kan påverkas av fatigue. Samtidigt är det viktigt att man tar upp de moment som finns angivna i kursen, man får inte ta bort så mycket material att man ändrar budskapet med varje kurstillfälle. Synpunkter har också framförts om att ett antal hemuppgifter är för omfattande. Här är det viktigt att du som kursledare uppmuntrar kursdeltagarna att arbeta så aktivt de orkar mellan kursträffarna för att stödja tillämpningen av den nyvunna kunskapen i sin egen vardag. Men samtidigt måste du signalera att hemuppgifterna ska vara ett stöd för den egna tillämpningen och inte uppfattas som ett stressmoment. För att deltagarna ska ges möjlighet att utföra hemuppgifterna är det bra att det går en vecka mellan varje tillfälle, enligt instruktionerna i manualen. Det är ändå ganska vanligt att kursdeltagarna har svårt att fullfölja alla hemuppgifter. Det viktiga är att de har reflekterat utifrån sin egen situation. Precis som tidigare beskrivits kan du anpassa hemuppgifterna till målgruppen, utan att förändra budskapet i uppgifterna. Eftersom kursen har sin utgångspunkt i vardagens aktiviteter är många av begreppen i manualen hämtade från arbetsterapeutisk teori, där vikten av att upprätthålla en balans mellan personlig vård, produktivitet och fritidsaktiviteter betonas. Med personlig vård avses basala dagliga aktiviteter som att duscha, äta och klä sig. Med produktivitet avses arbete, hushållsarbete, frivilligarbete och att ta hand om sina barn. Produktivitet är nödvändigt för en balanserad livsstil, det ger struktur åt dagen, sociala kontakter och en känsla av att man presterat något vilket därmed ökar självkänslan. Med fritid avses aktiviteter som är fria från skyldighet och som görs genom eget val. Fritidsaktiviteter minskar stress och ger avkoppling och glädje. Fortlöpande kontakt hålls med Tanya Packer, för att säkerställa att manualen hålls uppdaterad i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Framtagande och prövning av manualen har skett genom ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen inom ramen för bättre vård vid kroniska sjukdomar, 2016. Vi vill framföra vårt stora tack till leg arbetsterapeuter Berit Fritzin, Ann Leijon, Lena Lundman Myrlund, Mia Nilsson, Irma Pettersson, Birgitta Rosberg, Therese Laurén och Anna Vallström för deras engagemang vid prövningen och utvärderingen under hösten 2016. Nacka, mars 2017 Eva Månsson Lexell och Lena Haglund

Récupéré en direct depuis OpenAlex et désinversé. Les résumés ne sont pas conservés dans cette base de données : les index inversés représentent 8,6 Go des 9,3 Go de texte de la base, et le serveur dispose de 13 Go libres.