Stadsodling i Hamnparken, Nyhamnen Malmö
Notice bibliographique
Résumé
Befolkningen ökar och städer blir tätare. Detta skapar ett behov av att utöka matproduktionen och stärka livsmedelsförsörjningen i staden, samt bygga upp platser för mental hälsa och social interaktion. Ett möjligt sätt att göra detta är genom att börja stadsodla. I en stad finns mycket outnyttjad yta, som inte har någon funktion och den kan med fördel odlas på. \nDenna undersökning går ut på att pröva Torontomodellen, ett verktyg framtaget i Toronto för att ge stöd i beslutfattandet kring undersökningar av urban mark för potentiell stadsodling. Detta kommer att göras med hjälp av en analys i en av Malmös före detta industriområden, Hamnparken i Nyhamnen. Frågan är om platsen kan fungera som potentiell yta för användningsområdet stadsodling. Torontomodellen fokuserar på att undersöka föroreningarna i marken och det görs genom att historiskt granska platsen samt ta ut markprover för kemiska analyser. Genom att följa modellens fyra steg kan man se om platsen är möjlig för odling eller ej. \nTorontomodellen delas upp i en historiesökning, samt en markanalys, som i detta fall gav olika resultat. Efter den första delen klassades platsen som hög risk för förekomst av föroreningar och var därmed inte optimal för odling. Markanalysen gav däremot resultatet att platsen klassas som medium risk. Detta ger platsen en chans att fungera som odlingsplats om man tillämpar jordförbättringar. Denna omvärdering uppmärksammades endast för att Torontomodellen prövades i denna undersökning. Det mest oroande från resultatet var däremot halten av bly, vilket kräver vidare undersökning och åtgärder för att en säker stadsodling ska kunna genomföras. Förslag på möjliga åtgärder som kan tillämpas är fytoremediering samt upphöjda bäddar. Torontomodellen är en bra grundmodell för syftet, men behöver uppdateras för att effektivt och säkert kunna användas under svenska förhållande.
Récupéré en direct depuis OpenAlex et désinversé. Les résumés ne sont pas conservés dans cette base de données : les index inversés représentent 8,6 Go des 9,3 Go de texte de la base, et le serveur dispose de 13 Go libres.
Comment cette classification a été obtenuedéplier
Prédiction machine sur la base complète
Imitation des enseignantsNi prévalence calibrée, ni vérité terrain. Validation humaine à venir. Le volet Gemma est une étiquette directe du modèle pour chaque travail de la base, lue sur la notice réduite au titre. Le volet Codex est un classifieur appris des 10 348 étiquettes directes de Codex et calibré sur les taux pondérés de l'échantillon; les champs sans appui suffisant ne portent aucun appel Codex. Le mode candidate est l'union des deux volets; le consensus est leur intersection. Ces sorties portent le statut machine_predicted_unvalidated et ne sont pas des étiquettes humaines.
Scores du classifieur distillé par catégorie (deux têtes)
| Catégorie | Codex | Gemma |
|---|---|---|
| Métarecherche | 0,001 | 0,002 |
| Méta-épidémiologie (sens strict) | 0,001 | 0,001 |
| Méta-épidémiologie (sens large) | 0,000 | 0,001 |
| Bibliométrie | 0,001 | 0,002 |
| Études des sciences et des technologies | 0,003 | 0,002 |
| Communication savante | 0,007 | 0,004 |
| Science ouverte | 0,001 | 0,004 |
| Intégrité de la recherche | 0,001 | 0,002 |
| Charge utile insuffisante (le modèle a refusé de juger) | 0,090 | 0,016 |
Scores machine (provisoires)
Les deux têtes enseignantes du modèle étudiant, lues sur ce travail. Un score ordonne la base pour la relecture; il n'affirme jamais une catégorie, et le statut de validation accompagne chaque rangée tel quel.
Scores de référence d'un modèle non mature (critères de maturité non atteints, 7 itérations). Un score ordonne; il n'affirme jamais une catégorie.
score_only:v0-immature-baseline · tel quel depuis la passe de notation : score_only signifie que le nombre peut ordonner les travaux, et qu'aucune étiquette de catégorie n'en découleClassification
machine, non validéePrédiction automatique; un appel candidat d’une seule source (Gemma direct ou Codex distillé), pas un consensus.
Le détail, modèle par modèle et score par score, se trouve en fin de page sous « Comment cette classification a été obtenue ».