Biosfärområden : Hållbar utveckling i praktiken och en inblick i framtidens naturvård
Notice bibliographique
Résumé
Bruka och bevara. MAB-konceptet i ett nötskal. Ett nytt och förhoppningsvis kraftfullt framtida instrument i den svenska naturvården. Om detta rådde stor samstämmighet när Svenska MAB-kommittén och Naturvårdsverket bjöd in till seminarium om biosfärområden den 11 oktober 2004. ”Vi måste bli bättre på att kombinera bevarande med hållbar regional utveckling och tillväxt”, konstaterade flera. Andra, som till exempel Maria Thorell och Olof Olsson, medlemmar i svenska MABkommittén, karaktäriserade biosfärområden som levande laboratorier. De argumenterade att dessa områden är väl lämpade för att testa ny kunskap och praktik för att utveckla principer för att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen och dilemmat/möjligheten med att bruka och att bevara.På sina håll har man också hunnit prova MAB-konceptet i praktiken. Seminariets internationella gäst, Brian Craig, från Environment Canada Director of Canadian Biosphere Reserve Association and Long Point Biosphere Reserve berättade om stora möjligheter. Bland annat hävdade han att underifrån-perspektivet idag faktiskt genomsyrar många kanadensiska biosfärområden. Han påpekade också att Kanadas biosfärområden idag fungerar som kommunikativa mötesplatser kring vilka användare, forskare och myndigheter kan träffas och på ett mer direkt sätt diskutera naturvård, nyttjande och praktisk förvaltning med varandra. I Kristianstad Vattenrike, som kommer att ansöka om att bli ett biosfärområde 2005, ser man naturligtvis också stora möjligheter. Sven-Erik Magnusson från Kristianstad Vattenrike menade till exempel att trots att ekoturismen inte kommer att ge något större klirr i Kristianstads kommunala kassakista, kommer ändå det breda arbetssättet i ett biosfärområde att ge en stor trovärdighet åt mycket annat samhällsbyggande. Naturligtvis behandlades också svårigheter, eller kanske mer korrekt – utmaningar. Att få samhällsvetenskap och naturvetenskap att fungera ihop och förstärka varandra var en utmaning som påtalades av flera talare. Att bevarande- och utvecklingsfrågorna ofta ligger på olika personer och olika organisatoriska enheter dryftades som ytterligare en utmaning. Maria Daléus från Naturvårdsverket konstaterade att vi nog behöver ha kvar utvecklarna och bevararna men kanske också ha en del personer som förstår och arbetar med både utveckling och bevarande. MAB som begrepp och program föddes på 1960-talet. Idag finns cirka 440 biosfärområden i världen. ”Man kan fundera över hur det kommer sig att arbetet med biosfärområden är så betydelsefullt”, sa Björn Risinger från Naturvårdsverket. Och han svarade själv: ”Jo, det hänger samman med att de processer och de idéer som bär upp hela biosfärsområdestanken också är sådant som har stark betydelse både i regeringens naturvårdsskrivelse och i den förändring av naturvårdsarbetet som vi ser.” MAB - ett koncept i tiden.
Récupéré en direct depuis OpenAlex et désinversé. Les résumés ne sont pas conservés dans cette base de données : les index inversés représentent 8,6 Go des 9,3 Go de texte de la base, et le serveur dispose de 13 Go libres.
Comment cette classification a été obtenuedéplier
Prédiction machine sur la base complète
Imitation des enseignantsNi prévalence calibrée, ni vérité terrain. Validation humaine à venir. Le volet Gemma est une étiquette directe du modèle pour chaque travail de la base, lue sur la notice réduite au titre. Le volet Codex est un classifieur appris des 10 348 étiquettes directes de Codex et calibré sur les taux pondérés de l'échantillon; les champs sans appui suffisant ne portent aucun appel Codex. Le mode candidate est l'union des deux volets; le consensus est leur intersection. Ces sorties portent le statut machine_predicted_unvalidated et ne sont pas des étiquettes humaines.
Scores du classifieur distillé par catégorie (deux têtes)
| Catégorie | Codex | Gemma |
|---|---|---|
| Métarecherche | 0,005 | 0,006 |
| Méta-épidémiologie (sens strict) | 0,001 | 0,000 |
| Méta-épidémiologie (sens large) | 0,001 | 0,001 |
| Bibliométrie | 0,001 | 0,002 |
| Études des sciences et des technologies | 0,006 | 0,005 |
| Communication savante | 0,013 | 0,006 |
| Science ouverte | 0,001 | 0,004 |
| Intégrité de la recherche | 0,004 | 0,004 |
| Charge utile insuffisante (le modèle a refusé de juger) | 0,036 | 0,006 |
Scores machine (provisoires)
Les deux têtes enseignantes du modèle étudiant, lues sur ce travail. Un score ordonne la base pour la relecture; il n'affirme jamais une catégorie, et le statut de validation accompagne chaque rangée tel quel.
Scores de référence d'un modèle non mature (critères de maturité non atteints, 7 itérations). Un score ordonne; il n'affirme jamais une catégorie.
score_only:v0-immature-baseline · tel quel depuis la passe de notation : score_only signifie que le nombre peut ordonner les travaux, et qu'aucune étiquette de catégorie n'en découleClassification
machine, non validéePrédiction automatique; un appel candidat d’une seule source (Gemma direct ou Codex distillé), pas un consensus.
Le détail, modèle par modèle et score par score, se trouve en fin de page sous « Comment cette classification a été obtenue ».