Bibliographic record
Abstract
Anne Lidéns ledare diskuterar frågan om Dragkamp om kulturarvet- blir stulna kulturskatter återlämnade? Mot bakgrund av de arkeologiska fynden av istidens konstverk i södraTyskland från ca 40.000 år f. Kr, bl.a. Lejonmänniskan och Venus Hohle Fels, diskuterar hon olika teman och mål som presenterats under det Europeiska kulturarvsåret, EYCH2018. I fokus för diskussionen är Skyddsmålet, att vårda och skydda det kulturarv som hotas av bl.a. stöld, skövling och krig. En recension görs av boken Parthenonsyndromet 2015, skriven av Ove Bring, prof.emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet. På ett kunnigt och lätttillgängligt sätt redovisar han en historisk genomgång av de många fall där kulturskatter på de stora museerna blivit föremål för tvister och poltiska krav på återförande till sina ursprungsländer. Genomgången av Parthenonskulpturernas bortförande från Grekland till British Museum i början av 1800-talet visar liksom fallet med Nefertiti-bystens bortförsel till Berlin, att kravet på återförande inte alltid kan lösas på rättslig väg. Ove Bring visar att det i många fall blir fråga om en pragmatisk etisk och kulturpolitisk avvägning vad som är rätt att göra. Han ger flera exempel på positiv utveckling från de västeuropeiska museernas sida där föremål och skatter lämnats tillbaka till ursprungsländer och ursprungsfolk, och där framgångsrika samarbetsprojekt mellan länder och museer genomförts. Anne Lidén tar avslutningsvis upp fallet med de 1500 år gamla Buddha-skulpturerna i Bamiyan-dalen i Afghanistan, och anknyter till Gun Kessles mångåriga fotodokumentation av Buddha-skulpturer. År 2001 demolerades Bamiyan-skulpturerna totalt av en fanatisk talibanledare, trots protester från det muslimska världssamfundet, Unesco, regeringar och kulturorganisationer världen över. En klassificering som Världsarv kan fungera som påtryckning visar exemplet år 2000 med Buddha-skulpturerna i Kina. Året efter lämnade konstmuseet i Ottawa tillbaka stulna kinesiska konstföremål.
Fetched live from OpenAlex and de-inverted. Abstracts are not stored in this database: the inverted indexes are 8.6 GB of the frame’s 9.3 GB of text, and the host has 13 GB free.
How this classification was reachedexpand
Full frame machine prediction
Teacher imitationNot calibrated prevalence, not ground truth. Human validation pending. The Gemma side is a direct model label for every work in the frame, read from the title-only record. The Codex side is a classifier learned from the 10,348 direct Codex labels and calibrated to design-weighted sample rates; fields without enough sample support carry no Codex call. Candidate is the union of the two sides; consensus is their intersection. These outputs are machine_predicted_unvalidated and are not human labels.
Distilled classifier scores by category (both heads)
| Category | Codex | Gemma |
|---|---|---|
| Metaresearch | 0.003 | 0.008 |
| Meta-epidemiology (narrow) | 0.001 | 0.001 |
| Meta-epidemiology (broad) | 0.001 | 0.001 |
| Bibliometrics | 0.001 | 0.001 |
| Science and technology studies | 0.009 | 0.005 |
| Scholarly communication | 0.013 | 0.010 |
| Open science | 0.002 | 0.009 |
| Research integrity | 0.005 | 0.006 |
| Insufficient payload (model declined to judge) | 0.114 | 0.040 |
Machine scores (provisional)
The two teacher heads of the student model, read on this work. A score orders the frame for review; it never asserts a category, and the validation status ships verbatim with every row.
Baseline scores from an immature model (maturity gate not passed, 7 training rounds). Scores rank; they never assert a category.
score_only:v0-immature-baseline · verbatim from the scoring run: score_only means the number may rank works, and no category label ships from itClassification
machine, unvalidatedMachine predicted; a candidate call from one source (direct Gemma or distilled Codex), not a consensus.
How this classification was reached, model by model and score by score, is at the end of the page under "How this classification was reached".